Psychedelia.dk

Översättning: Vyaas Huoston från http://www.americansanskrit.com.

Now, the chapter on samadhi

1. Now, the instruction of yoga.

2. Yoga is the nirodha -process of ending of the vrtti -definitions of citta -the field of consiousness.

3. Then the abidance of (I) the seer (drastr) in (my) own nature (svarupe).

4. Otherwise, there is conformity (identification) to vrtti -definitions.

5. Vrttis -definitions (of the field) are five-fold. They are either klista -obstructing/causing pain or aklista -non obstructing.

6. They are: evaluation (valid meanings of learning), misperception, conceptualization, sleep and memory.

7. Pramana -valid means of evaluation are: direct perception, inference and testimony (scripture).

8. Viparyaya -misperception is mistaken knowledge, founded on an appearance which is not that.

9. Vikalpa -conceptualization is without an (actual) object, relying upon concept in language.

10. Nidra -sleep is a vrtti depending on a pratyaya -the immediate arising thought towards non-wakefullness (absence).

11. Smrti -(the act of) memory is the non-escaping of visaya -experienced objects.

12. The nirodha -process of ending of those (vrtti) occurs by abhyasa -practice and vairagya -non-attachment.

13. Abhyasa -practice is vigilance (effort) in remaining there (as I, the seer abiding in my own nature, seeing).

14. Moreover, that abhyasa -practice has a firm ground when attended to for a long time without interuption, and with devotion to truth.

15. Vairagya -non-attachment is the full knowledge (declaration) of (one's own/the seers) mastery (on the part of one who is) not clinging to visaya -objects, (already) experienced or descibed (by others).

16. The higher (vairagya -non-attachment) is the non-clinging to the gunas (primary forces of creation) due to identity with purusha -the self.

17. (Nirodha -the process of ending vrtti is) samprajnata -cognitive, when connecting with forms which are sencepercieved or subtle, having a feeling of bliss or the (individual) sence of 'I am'.

18. The other (nirodha -process of ending), preceded by the practise (abhyasa) of the pratyaya (immediate arising thought) of virama -cessation, has a residuum of sanskara -subliminal activators.

19. In the case of those who are out of body, or absorbed in prakrti -unmanifest primary matter, it (the other nirodha) (is preceded by) the pratyaya -immediate arising thought (directed towards) becoming.

20. In the case of the others, it (the other nirodha), is preceded by faith, energy, memory (aklista -unobstructed), samadhi -cognitive absorption and prajna -primary insight.

21. In the case of those whose frequensy is intense, it (the other nirodha) is near.

22. Because of degree of mild, moderate or extreme (frequency), thence there is also a difference (in nearness).

23. Or, because of ishvara-pranidhana -the perfect aligning of attention in ishvara -the ultimate seer (there is a difference in nearness of the other nirodha).

24. Ishvara is a distinction of purusha -self, untouched by accumulations of the frutions of karma -action (arising) from klesa -root obstructions.

25. There (in ishvara), the seed of omniscience is unsurpassed.

26. That (ishvara), being unlimited by time, is also the teacher of the ancients.

27. The expression of that (ishvara) is OM (pranava - primary sound frequency of creation heard as an inner ringing sound current).

28. The repitition of that (OM/pranava) (leads to) the realizing of its meaning.

29. From that (comes) the attainment of inward directed consciousness, and also the disappearane of the blocks.

30. Sickness, density, doubt, carelessness, lethargy, sexual preoccupation, erroneous perception, failure to obtain grounding (in abhyasa -yoga practice), and instability are disruptions in citta -the field of consciousness. These are the blocks.

31. They (the blocks) have the accompanying discuptions of pain, depression, restlessness of the body, inhalation and exhalation.

32. In order to prevent those blocks, the abhyasa -practice of a single truth.

33. The clarification of citta -the field comes about due to the realization of friendship with regard to the experiences of happiness, compassion with pain, elation with virtue, and neutrality with non-virtue (negativity).

34. (Citta -the field is clarified) also by the holding in or out of breath.

35. Also, a pravrtti -cognition which has arisen, related to a sensory object, holding the steadiness of the mind (, clarifies citta).

36. Also, (a pravrtti) which is sorrowless and luminous (clarifies citta).

37. Also, citta (whose) visaya -object is that which transcends attachment (is clarified).

38. Also, (citta is clarified) having as its supporting object the knowledge of dreams or sleep.

39. Also, by dhyana -meditation as desired (the citta is clarified).

40. The mastery of this (dhyana and hence desirelessness for its objects) extends from the greatest magnitude to the greatest minuteness.

41. In the case (of a citta) whose vrtti -definitions have diminshed, which is like a perfect gemstone, samapatti -cognitive blending is the focusing on that (object) and the saturation by that in reference to the experiencer, the experience, and what is experienced.

42. There (in such a case), samapatti -cognitive blending which is savitarka -with thought, is mixed with words, meaning, knowledge and conceptualization.

43. Upon the purification of memory, samapatti -cognitive blending is nirvitarka -beyond thought when, as if empty of its (citta's) own form, it shines for as the object alone.

44. Specifically, by this (the previous two sutras) savichara -with reflection and nirvichara -beyond reflection, samapatti -cognitive blending is explained with regard to subtle visaya -objects.

45. And the subtlety of objects extends to alinga -the unmanifest state of primary matter.

46. These particular (samapatti) constitute sabija samadhi -cognitive absorption with seed.

47. The clarity of the higher self occurs in the lucidity of the nirvichara samapatti -samapatti beyond subtle reflection.

48. There, prajna -insight is truth-bearing.

49. Due to the nature of its purpose being distinction (between purusha -self and the gunas -primary forces of creation), that prajna -insight has another visaya -object than both the insights from tradition and inference.

50. The sanskara -subliminar activator, born of that (prajna - insight) checks other sanskara.

51. Upon the nirodha -ending of even that (sanskara born of insight), owing to the nirodha of all (sanskara), nirbirja samadhi (samadhi without seed).

--Edit: Jag har ändrat alla sanskrit ord till kursiv stil för att öka läsbarheten.

Mycket vist har skrivits på det här forumet, men sannolikt kommer ingenting upp i klass med Patanjalis Yoga Sutra.

Yoga Sutran är hela yogatraditionens mest respekterade källskrift. Den stammar ur Samkhya-filosofin som räknas som en av indiens sex stora filosofier. Buddha tillhörde exempelvis också den filosofin och därför finns stora likheter mellan Patanjalis och Buddhas lära. Det är ganska osäkert när Patanjali levde, det kan ha varit ungefär samtidigt som Buddha ~500 fvt, men också så mycket som tusen år senare. Vem personen bakom skriften var (om det nu bara var en) vet vi heller inte någonting om. Å andra sidan är det också kanske av mindre betydelse när visdomen i Sutrana är tidlös.

Jag har själv studerat fem andra översättningar av Patanjali och skillnaderna dem emellan är stora. En av översättningarna var på danska ur boken Patanjali Yoga Sutras - Hvorledes laerer man Gud at kende av Swami Prabhavananda og Christopher Isherwood och dansk översättning av Ebbe Sörensen. Dessa herrar tillhör ISCKON/Hare Krshna bevegelsen och översättningen är långt tolkad i denna riktning. Ovanstående översättning är den i särklass bästa i min mening av de översättningar jag studerat.

Så mitt tips till dig som nu läser det här att alltså ta en titt på raderna i mitt förra inlägg och sedan kanske komma tillbaka en vecka eller månad senare för en ny titt. Jag lovar att det är värt det!

--Edit: Glömde säga att Yoga Sutran består av fyra kapitel eller böcker och det här var bara den första. De efterföljande tre kommer eventuelt efter hand.

Ja, vad gillar ni mitt försök på Dansk tittel?

Att jag ändrade till danska är heller inte helt ogrundat. Till er tjänst tänkte jag börja skriva ner den danska översättning som jag nämde i mitt förra inlägg. Jag har inte mycket tid nu, men resten kommer efter hand.

Den danska översättningen är ju som sagt gjord av Hare Krishnafolk och det är därför mer korrekt att kalla det en tolkning än en översättning. Deras tolkning är intressant och det är också intressant att läsa de sidor av Hare Krishna filosofi som fölger efter varje sutra i den bok de presenterar sutrana i.

Om du är intresserad av att förstå Yoga Sutran på riktigt rekommenderar jag dig att använda den danska översättningen bara som komplement till Vyaas Huostons översättning.

Yoga og dens mål.

1. Dette er starten på yogainstruktionen.

2. Yoga er kontrol af tanke-böljer i sindet.

3. Så först dväler mennesket i sin rette natur.

4. På de tidspunkter hvor han ikke er i yogatilstand forbliver han identificeret med tankeböljer i sindet.

5. Det er fem slags tankebölger - nogle smertefulde, andre ikke smertefulde.

6. Disse fem slags tankebölger er: ret kundskap, forkert kundskap, verbal forvrängning, sövn og hukommelse.

7. Den rette slags kundskap er: direkte erkendelse, fölgeslutninger og skrifternes vidnesbyrd.

8. Forkert kundskap er falsk kundskap og ikke baseret på dens objekts sande natur.

9. Verbal forvrängning opstår når ordene ikke svarer til virkeligheden.

10. Sövn er en tankebölge om intethet.

11. Erindring er at det erkendte ikke er glemt men kommer tilbage til bevidstheden.

12. Disse kontrolleres ved hjälp af övelse og ikke-tilknytning.

13. Övelse er gentagne anstrengelser for at fölge de discipliner som giver permanent kontrol over sindets tankebölger.

14. Övelser bliver godt grundfästede når de er blevet foretaget i lang tid, uafbrudt og med alvorlig hengivelse.

15. Ikke-tilknytning er at väre herre over sig selv; det er frihed for önsker om det sete og hörte.

16. Når man gennem viden om Atman ophörer med at önske noen som helst manifestation af naturen, har man den höjeste grad af ikke-tilknytning.

PSYCHEDELIA; OPEN YOUR MIND... ( ...men ikke for noe der kommer ut av kaeften på svenskesvin )

---------------
17. Koncentration på et enkelt objekt kan indeholde 4 trin: undersögelse, skelnen, glädefyldt fred og simpel bevidsthed om individualitet.

18. Den anden slags koncentration er den i hvilken bevidstheten ikke indeholder noget objekt - kun underbevidste indtryk som er ligesom brändt säd. Den opnåes ved at have konstant tjek på tankebölgerne ved at praktisere ikke-tilknytning.

19. Når sådan en koncentration ikke er ledsaget af ikke-tilknytning, og uvidenhed derfor forbliver, vil aspiranten opnå de diskarnerede guders tilstand eller indgå i naturens kräfter.

20. Den sande åndelige koncentration opnåes gennem tro, energi, samlethed, absorption, og forklarelse.

21. Resultater i yoga kommer hurtigt til dem som er intenst energiske.

22. Resultaterne varierer i overenstemmelse med de midler der er anvendt til at opnå dem: mild, medium eller intens.

23. Koncentration kan også opnåes ved hengivelse til Ishwara.

24. Ishwara er en särlig slags eksistens, uberört af uvidenhed og uvidenhedens produkter, ikke bygget på karma eller samskaras eller resultat af handlinger.

25. I ham er kundskap uendelig; i andre er den kun en spire.

26. Han var de tidligste läreres lärer, da han ikke er tidsbegrenset.

27. Ordet som udtrykker ham er OM.

28. Dette ord må gentages med meditation på dets mening.

29. Deraf kommer kundskab om Atman og ödeläggelsen af hindringerne for denne kundskap.

30. Sygdom, mental dovenskab, tvivl, mangel på iver, ladhed, krav om sansenydelse, forkert erkendelse, fortvivelse på grund af mislykket koncentration og ustadighed i koncentrationen er hindringer for kundskap.

31. Disse hindringer bliver ledsaget af smerte, håblöshed, uro i kroppen og uregelmässigt åndedrät.

32. De kan fjernes ved koncentration på en simpel sandhed.

33. Uforstyrret sindsro opnåes ved at udvikle venlighed mod de glade, medfölelse med de ulykkelige, fryde sig over dyder og ved ligegyldighed overfor de slette.

34. Sindet kan beroliges ved uddrivelse og tilbakeholdelse af luften i åndedrättet.

35. De koncentrationsformer som resulterer i ekstraordinäre opfattelsesevner opmuntrer sindet til udholdenhed.

36. Koncentration kan også opnåes ved at fästne sindet på det indre lys som er hinsides sorg.

37. Eller ved at meditere på en afklaret själs hjerte som er fri for lidenskaber.

38. Eller ved at fästne sindet på en drömmeerfaring eller oplevelsen af dyb sövn.

39. Eller ved at fästne sindet på en eller anden guddommelig form eller et symbol som står for os som noget godt.

40. En yogis sind kan koncentreres på objekter af enhver störrelse, fra atomet till det uendeligt store.

41. På samme måde som rent krystal tager farve af de närmeste objekter, således opnår sindet enshed eller identitet med dets koncentrationsobjekt når det er renset for tankebölger. Dette kan väre grove objekter, erkendelsesorganet eller fölelsen af et ego. Denne identificering med koncentrationsobjektet er kendt som samadhi.

42. Når sindet opnår identitet med et groft koncentrationsobjekt, blandet op med tilstedevärelsen af navn, kvalitet og viden, kaldes det savitarka samadhi.

43. Når sindet opnår identitet med et groft koncentrationsobjekt uden indblandet navn, kvalitet, og viden, således at kun objektet er tilbage, kaldes det nirvitarka samadhi.

44. Når koncentrationsobjektet er af finere art kan man på samme måde utskille to slags samadhi, nemlig savichara og nirvichara.

45. Bag alle finere objekter er Prakriti den primäre årsag.

46. Denne slags samadhi siges at väre 'med säd'.

47. Når man opnår nirvichara samadhi bliver sindet rent.

48. I denne samadhi siger man at kundskab er opfyldt af sandhed.

49. Den viden som stammer fra studiet af böger er en kundskapsform. Men kundskab gennem samadhi er af en meget höjere orden. Den går om bag slutninger og skrifter.

50. Det indtryk som samadhi gör på sindet udvisker alle tidligere indtryk.

51. Når det indtryk samadhi udöver på sindet også er visket ud, således at der ikke er flere tankebölger i sindet, går man in i den samadhi som kaldes 'uden säd'.

************

Det var alltså slutet på Hare Krishna's variant av "översättning" eller snarare tolkning av första kapitlet. Som sagt är min rekommendation att man endast använder denna översättning som ett stöd till förståelsen i den riktiga översättningen som jag bedömer att Vyaas Huoston har gjort (eller i alla fall närmast av de jag studerat).

Om du är intresserad av att se fler översättningar kan du kolla den här länken till tråden på Magiska Molekyler med samma tema. Patanjali på MM

hej Andreas
det lyder da rigtigt spændende. Jeg ville gerne høre mere om brugen af soma.

ohhhh fedt indlæg

sanskrit er bare ynlings sproget

mama nama ursuha Tava nama ka